Baljväxakademin anordnar tempeh tasting med Sveriges främsta tillverkare av tempeh på olika råvaror.
Eventet är på Paradiset på Södermalm den 23 maj klockan 18-19.30. Anmälan krävs på info@baljvaxtakademin.se
Baljväxtakademin är involverad i ett EU-stött projekt om baljväxter inom snabbmatssegmentet. Gruppen ska utveckla minst två produkter baserade på färska åkerbönor, varav en ska vara en extruderad produkt, där åkerbönans smak, utseende och färg tydligt framhävs. Hälsa och bekvämlighet är riktmärken med smaken som avgörande faktor. Målet är att lansera dessa produkter på marknaden år 2020.
Baljväxtakademins uppgift är att ta produkterna till konsumenterna och se vad de tycker. Konsumentkommentarerna hjälper sedan forskarna att justera produkterna – om det behövs.
Vi kommer att genomföra detta med hjälp av våra sponsorer.
Baljväxtakademin is involved with an EU-funded project (EIP-projekt färskskörd av gröna bönor) to help create and develop at least two products with fresh fava beans as the main ingredient. One of the products can be made with extruded fava beans, keeping health and convenience in mind with taste being the optimal decider. The goal is to launch one of these products on the market by 2020.
Baljväxtakademin will take the product prototypes to the consumers and see what they think. Consumer reports will help guide how to adjust the final product (if needed).
We will perform this task with the help of our company sponsors to help them get involved.
Baljväxtakademin anordnade en sensorikafton på Institutionen för kostvetenskap (IKV) vid Uppsala Universitet. Målet var att få en inblick i hur det gick till att sensoriktesta baljväxter och att träffas över baljväxter. PÅ IKV finns ett sensoriklabb med plats för 13 personer. Vi testade flera unika ärtor, bönor och linser som än så länge endast finns i små volymer och inte finns tillgängliga i butik för konsumenter. En del säljs dock till vissa restauranger.
Vi testade en stor skalad gråärt, grön delikatesslins (typ Puylins), Gotlandslins, Vreta gulärt, Rättviksärt, Retrija ärta, Kirke ärta och Looming ärta. Några inköpta konserverade sorter testades också: kikärta (Zetas ekologiska), stor vit böna (Garant), svart böna (GoGreen, odlade på Öland) och gröna linser (GoGreen). De fyra sista var redan färdigkokade medan de övriga kokades av arrangörerna själva. Mjukhetsgraden skiljde sig markant. De konserverade var betydligt mjukare och trots noggrann sköljning hade en metallisk bismak.
Fil Dr Iwona Kihlberg ledde oss deltagare igenom två olika sensoriktest. Först skulle 5 olika baljväxter graderas med avseende på utseende, textur och smak. Deltagarnas resultat sammanställdes momentant i ett dataprogram och visade faktiskt inte på någon signifikant skillnad mellan de olika baljväxterna.
I den andra delen testades alla 12 baljväxterna med avseende på textur, smak och eftersmak. Då hade vi följdord att förhålla oss till: textur (mjölig, krispig, fast, len, hårt skal), smak (söt, syrlig, besk, nötig, smörig, pepprig) och eftersmak (kort, medium, lång). De olika smakorden hittade Iwona i ett examensarbete från Högskolan i Kristianstad – Svenska baljväxter från förr – en historisk beskrivning. Vi fann att orden inte räckte till för att göra en rättvis bedömning. Exempelvis fanns det nyanser av nötighet.
Favoriterna var Looming ärtan, Gotlandslinsen och gråärtan. Looming ärtan är ursprungligen från Baltikum, en liten fyrkantig ärta i olika gul/gröna nyanser, söt med fin struktur. Gotlandslinsen var nötig och fast och fantastiskt vacker i olika bruna nyanser. Den skalade gråärtan var smörgul, krämig och smakade smörigt.
Entusiastiska deltagare kom till och med resandes från Findus, Skåne och från Gränna! Sen var det flera från Uppsala/Stockholmstrakten som är involverade i odling av baljväxter, dess miljöpåverkan, produktutveckling och nutritionsaspekter. Det finns mer information om en del av baljväxterna vi använde på www.nordiskravara.se.
Det händer mycket på den svenska baljväxtfronten nu. Det kommer nya svenskodlade baljväxtprodukter och livsmedel innehållande svenskodlade baljväxter i på marknaden i ökande takt och lantbrukare letar aktivt nya alternativ att odla mer för humankonsumtion. Andelen vegetariska tallrikar ökar och fler tänker både på matens ursprung och hälsopåverkan. Nyligen startades också två stora projekt med fokus på ökad baljväxtodling för livsmedel.
Mega Legumes är fokuserat på svenskodlade baljväxter som råvara för livsmedelsindustrin. Målet är att möjliggöra för svenskt jordbruk att långsiktigt och storskaligt producera växtbaserad proteinråvara baserad på fababönor, så som åker- och bondbönor, samt sötlupin till i första hand svensk och i andra hand internationell livsmedelsindustri. Projektet jobbar med allt från odling, råvaruberedning, produktutveckling och kommersialisering.
New Legume Food är ett projekt som identifierar strategier för att öka användningen av baljväxter som lämpar sig för odling i nordiskt klimat som råvaror i den nordiska kosten. Utveckla nya baljväxtbaserade odlingssystem, kartlägga effekter av olika processtekniker på näringskvalitén samt bedöma den ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarheten ingår också i projektets målsättning.
Projekten samverkar också med varandra och för mer info och kontakt följ respektive länk ovan.
Ta en titt i senaste numret av Livsmedel i fokus (nummer 6 2016). Där är temat proteinskiftet och utöver flera intressanta nyheter och reportage runt ämnet så finns också presentationer av flera spännande projekt i Vinnovas satsning på klimatsmart protein. En hel del projekt bygger på baljväxter, och extra roligt att det är svenskodlat som gäller. Det händer så mycket i branschen just nu och det känns som producenter och konsumenter är redo att ta nästa steg mot god, närodlad och klimatsmart mat.
I programmet från 25 juni så rapporterar Lantbruksnytt bl a om SLUs fältförsök när det gäller baljväxter. Georg Carlsson, forskare vid SLU, berättar lite om tekniken samodling och vilka grödor som kan tänkas få mer plats i svenska odlingar i framtiden.
Se avsnittet här (Intervjun börjar ca 4 minuter in avsnittet)
Idag kom nr 1 – 2016 av En idétidskrift om Cerealier och den har tema baljväxter!!
Här skriver Baljväxtakademins Margareta Bensow Bacos en krönika om att det är bönans år. Vår ordförande Divya Jagasia intervjuas om Baljväxtakademin och delar med sig av recept. Vi kan även läsa om odling av baljväxter i Sverige och om vegotrenden som är här för att stanna. Här finns även en liten baljväxtguide och info om den senaste bönpastan på marknaden.
Länk till utvalda scannade sidor (Öppnas som PDF)
Visste du att man kan ersätta äggvitor i maränger med spadet från kikärtor på burk? Veckans Meny handlar om bönor, ärtor och linser, dvs baljväxter.
Nu kommer baljväxterna – bönor, ärtor och linser.
– De är extremt mångsidiga och kan vara allt på tallriken. De kan vara både kött, potatis och sås.
Jenny Damberg har förälskat sig i baljväxter och saknade en kokbok, så hon skrev den själv.
– Baljväxterna finns i världens alla kök och var länge basföda i Sverige. Men numera är vi dåliga på att äta dem och hör till de länder som äter allra minst baljväxter.
Jenny lär ut en massa i Meny. När är det bäst att koka själv, och när går det bra med burkbönor? Måste man blötlägga? Och hur är det med den där gasfrågan..?
Agneta Börjeson berättar om gamla svenska ärtor som kan ersätta kikärtor och som hon odlar själv. Och forskaren Fredrik Fogelberg berättar om möjligheterna att odla mer baljväxter i Sverige, bl a sojabönor.
FN:s generalförsamling har deklarerat att 2016 är det internationella året för baljväxter, såsom linser, bönor, ärter och kikärter.
Enligt resolution 68/231 som antagits av generalförsamlingen vill FN rikta världens uppmärksamhet mot ”den roll baljväxter spelar som en del av en hållbar livsmedelsproduktion inriktad på livsmedelssäkerhet och näring”. FN ser även ett behov av att höja allmänhetens medvetande om de näringsmässiga fördelarna med baljväxter.
Gråärt är en av Sveriges äldsta kulturväxter och har mycket höga protein- och näringsvärden. Det finns stora ljusa till små blåsvarta, med smaker från mild nötig till mer distinkt med viss beska.
Av olika anledningar så utvecklades inte gråärten vidare i det rationella moderna svenska jordbruket men på senare år och har det blivit mer och mer intresse för att återinföra denna gröda. Det handlar om både äldre sorter med svensk kulturhistoria till mer moderna som förädlats i bl a de baltiska länderna.
Idag utvecklas receptur för att se om gråärten har sin naturliga plats i skolmåltiden, samt att den börjar dyka upp på en och annan restaurang.
Gråärten har exempelvis börjat odlas i lite större skala både av Nordisk Råvara samt Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter.