Miljö

Produktion av baljväxter ger generellt upphov till låg miljöpåverkan och dess långa hållbarhet gör att små mängder av livsmedlet slängs – därför klassas baljväxter som ett miljövänligt livsmedelsval.

Låg miljöpåverkan

Miljöpåverkan från baljväxter varierar mellan olika sorter och beror bland annat på var och hur produktionen sker. Ursprunget påverkar bl.a. vilka odlingsmetoder som krävs, vilket bränsle som används vid jordbearbetning och val av energimix vid förädling. För livsmedel står odlingen generellt för den största miljöpåverkan under resan från jord till bord, men även förädling, lagring, paketering, transporter och tillagning påverkar hur stor miljöpåverkan ett livsmedel har.

En gröda som gödslar sig själv

En betydelsefull egenskap hos ärtväxterna är att de har speciella bakterier i sina rötter (rhizobium). Dessa bakterier kan samla kvävgas från luften och omvandla det till kväveformer som växterna kan använda som näringsämnen. Denna process kallas kvävefixering. Baljväxternas förmåga att fixera kväve möjliggör en minskad användning av tillförd kvävegödning i form av stallgödsel och konstgödsel, vilket också medför att de passar sig bra för ekologisk produktion. Ansamlingen av näringsrikt kväve gör att baljväxter med fördel även kan samodlas med andra grödor eller användas i växeljordbruk för att berika jorden.

Miljövänlig proteinkälla

Tack vare baljväxters höga proteininnehåll fungerar de som ett bra alternativ för att komplettera eller ersätta proteinintag från animaliska livsmedel. Eftersom kött ofta är mycket resurskrävande att producera är ett byte från animaliskt till vegetabiliskt protein bra ur miljösynpunkt. Livsmedelsverkets slutsats om miljöpåverkan från olika baljväxter är att de påverkar miljön mindre än kött, oavsett om de är inhemska eller importerade, varför de också rekommenderar en ökad konsumtion av baljväxter. Den största miljövinsten erhålls i fall intaget av baljväxter ersätter en del av köttkonsumtionen, vilket i många fall också är fördelaktigt för hälsan.

Inhemska och importerade baljväxter 

Svenskodlade baljväxter är ofta bra ur miljösynpunkt eftersom användningen av växtskyddsmedel i Sverige är restriktiv jämfört med i många andra länder. Genom att äta inhemskt odlade bönor kan även avstånden för transporter minimeras. Miljöpåverkan från transporter av baljväxter brukar generellt vara liten eftersom transporterna ofta sker med båt. Det finns emellertid undantag då transporterna kan ha stor betydelse som t.ex. för färska baljväxter såsom sockerärter och haricots verts som ofta importeras med flyg. Då det gäller färska baljväxter kan miljövinster därför göras om intaget säsongsanpassas och begränsas till den tid då baljväxterna kan skördas i eller i närheten av Sverige. Till resten av året finns en uppsjö av torkade och konserverade baljväxter som kan ätas med gott samvete oavsett säsong och ursprung.

Sojaodlingens miljöpåverkan  

Sojabönan kommer ursprungligen från Kina men odlas idag på flera platser runt om i världen. Idag finns den största produktionen av bönan i USA och i Brasilien. Sojabönan är världens viktigaste olje- och proteingröda och världsproduktionen av bönan har enligt FAO ökat med över 40 % bara under de senaste tio åren. Den ökade produktionen beror dels på att mer effektiva odlingsmetoder utvecklats och dels på att odlingsarealerna har expanderat. I Brasilien, där över en fjärdedel av världens sojaproduktion finns, har sojaodlingen framförallt expanderat på stora savannområden som kallas ”el cerrado”. Savannen, som är ungefär lika stor som västra Europa, räknas till en av de artrikaste i världen. Då savannen odlas upp används ofta stora mängder bekämpningsmedel och när den artrika naturen ersätts av sojafält hotas den biologiska mångfalden. Den expanderade odlingen av soja har även bidragit till skogsskövlingen i Sydamerika. Avverkningen av skog bidrar till förlust av djur- och växtarter och frigör samtidigt kol som ökar koldioxidhalten i atmosfären. Enligt Naturskyddsföreningen avverkas årligen 1,2 miljoner hektar skog i Amazonasområdet för odling av soja. Av den soja som importeras till Europa används omkring 90 % som djurfoder till kor, grisar och höns. Idag arbetar producenter och industrin m.fl. tillsammans i Round Table on Responsible Soy Association (RTRS) för att ta fram riktlinjer som kan göra sojaodlingen mer hållbar ut miljösynpunkt.