Analys av näringsämnen i baljväxter – sojaböna färsk (edamame), åkerböna, grå ärter, gula ärter och bruna bönor
Idag publicerade Livsmedelsverket sina senaste analyser av näringsvärden till den svenska livsmedelsdatabasen:
Rapport 3-2016, Grönsaker, svamp och frukt – analys av näringsämnen (Öppnas som PDF)
Mycket glädjande är att fem olika sorters baljväxter har analyserats:
- Sojaböna färsk förvälld (edamamebönor)
- Bruna bönor kokta
- Åkerböna kokt
- Gula ärter kokta
- Grå ärter kokta
Sojabönor färska förvällda/edamamebönor skalade
Färska frysta sojabönor är relativt nya i butik i Sverige men edamamebönorna har ätits länge i Asien. Edamamebönorna är lite söta på grund av innehållet av socker (sackaros).
Bruna bönor och åkerbönor, kokta
I Sverige odlas bruna bönor framförallt på Öland. Bönorna sås i maj och skördas i september. 2010 fick bruna bönor skyddad geografisk beteckning enligt EU vilket innebär att bönorna skall ha odlats och torkats på Öland enligt särskilda metoder för att få ha märkningen bruna bönor från Öland. Fyra olika sorter odlas på Öland: Bonita, Karin, Katja och Stella I. Proverna med bruna bönor kommer från Stefan Lundgren vid Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter ekonomiska förening.
Åkerbönor odlas idag inte storskaligt i Sverige men anses lovande för storskalig odling och kommersiell försäljning. Forskningsrådet VINNOVA stödjer ett projekt som satsar på ”Ny svensk mat”, bland annat åkerbönor och grå ärter. Proverna med åkerbönor kommer från Nordisk Råvara.
Gula ärter och grå ärter kokta (Pisum sativum)
Skörden av ärter (gula och gröna) i Sverige uppgick 2012 till drygt 35 000 ton. Odlingen sker främst i Östergötland, följt av Västra Götaland och Uppsala. Gula- och grå ärter tillhör de äldsta ärtsorterna. Grå ärter anses likt åkerbönor lovande för odling i Sverige och ingår i projektet ”Ny svensk mat”. Proverna med gråärter kommer från Nordisk Råvara.
I rapporten finns information om blötläggning (för alla baljväxter utom färsk sojaböna /edamame) och kokning, samt referenser. Se Bilaga 1 för detaljerad information om proverna: sort / märke / producent / inköpsplats och ursprung.
Men vad innehåller de för näringsämnen då? Läs om det i nästa blogginlägg!